Forskning och Medicin

Fördjupad forskning med postdoktorbidrag

Om jag inte fått återvändarbidraget från Vetenskapsrådet hade jag nog stannat kvar i Boston. Det säger Anh-Tri Do, stamcellsforskare på Uppsala universitet. För Catarina Lindquist på Sahlgrenska akademin i Göteborg, gav postdoktoranställningen henne möjlighet att fördjupa sig i hur nervceller kommunicerar vid epilepsi.
Anh-Tri Do, som forskat vid Boston Biomedical Research Institute, är nyligen hemkommen från USA. Han är en av de forskare som fått postdoktorstipendium med pengar från Vetenskapsrådet och Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.

— Pengarna från Vetenskapsrådet gav mig möjlighet att få forska med de största experterna inom mitt forskningsfält. Anh-Tri Do, som arbetar på institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, fick också det återvändarbidrag som Vetenskapsrådet numera ger till de forskare som haft postdoktorstipendium under minst ett år.

— Jag fick flera erbjudanden om att stanna kvar i Boston, men återvändarbidraget fick mig att vilja åka hem och bygga upp en likande forskning här i Uppsala.

Stamcellsforskning


Anh-Tri Dos forskning i Boston handlade specifikt om proteinet Sulf, (ett heparan sulfat endo sulfatas), som har stor betydelse i grundläggande utvecklingsbiologi, stamcells- och cancerutveckling. Proteinet spelar t ex en avgörande roll för hur stamcellerna i det s k luktepitelet agerar.

Alla levande varelser har förmågan att upptäcka och identifiera doftmolekyler som fångas upp av speciella nervceller, luktneuron. Dessa ligger i näshålan, i en klunga av celler som kallas luktepitelet och som bl a består av flera lager av stamceller. De här stamcellerna har en unik förmåga att snabbt byta ut skadade luktneuron mot nya.

— Den snabba regenereringen (återskapandet) är unikt för just dessa neuron. De är de enda neuron i kroppen som kan nybildas naturligt under vuxenlivet och proteinet Sulf kan ha en stor betydelse bakom hur nybildningen av dessa neuron från stamceller går till, säger Anh-Tri Do.

— På sikt kan forskningen på proteinet Sulf bli betydelsefull för såväl stamcellstransplantationer som för läkemedel mot cancer.

Forskar på epilepsi


På sektionen för fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, forskar Catarina Lindquist på hur nervceller kommunicerar med varandra. År 2008 fick hon en postdoktoranställning, finansierad med pengar från Vetenskapsrådet och Byggmästarstiftelsen. Efter ett mammaledighetsuppehåll under sin anställningstid, är hon nu tillbaka på jobbet igen.

Catarina Lindquist forskar på s k GABA- receptorer. GABA-systemet är involverat i en form av hämning i hjärnan som kallas för tonisk inhibering. Systemet är också involverat i vissa former av epilepsi, och en hjärnregion som ofta drabbas av epileptiska störningar är hippocampus.

— Studierna görs med hjälp av elektrofysiologiska mätningar på hjärnsnitt från hippocampus. I min forskning försöker jag ta reda på vilken roll den toniska inhiberingen har under normala förhållanden i en frisk råtta och i en råtta som har epilepsi.

— Man kan säga att jag tittar på hur nervceller kommunicerar med varandra; hur signaler för gas och broms interagerar i hjärnan.

Lite större värld


För Catarina Lindquist har den tvååriga postdoktoranställningen betytt att hon nu kunnat fördjupa sig i sin epilepsiforskning och tagit ett steg längre i sin grundforskning. Hon uttrycker det som att hon gått från den lilla världen till den lite större.

— Jag har fått möjlighet att lära mig förstå dessa receptorers betydelse inte bara för den enskilda nervcellen utan också deras betydelse för kommunikation mellan celler i hjärnans neurala nätverk.

Författare:Birgit Andersson

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2010-06-17
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.