Forskning och Medicin

Grundpelare i medicinsk forskning

Bildmedicin håller på att bli en av grundpelarna i modern medicinsk forskning. Man kan titta in i kroppen utan att operera — och se inte bara vad som finns där, utan vad som händer.
Ulf Ahlgren
Katrine Åhlström Riklund, professor i radiologi, sitter på en buss mellan Stockholm och Umeå. Ett isländskt askmoln håller henne och tiotusentals andra svenska resenärer på marken. På en annan buss någonstans befinner sig en splitterny PET/CT-scanner på väg åt samma håll, till Umeå universitet.

— Vi har tidigare gjort PET/CTundersökningar i en mobil scanner, men det blir en helt annan sak att ha en på plats. Dessutom har vi byggt ett cyklotronkemicentrum för att producera spårämnen till scannern, säger Katrine Åhlström Riklund.

PET står för positronsemissionstomografi. Det är en av de känsligaste teknikerna inom bioimaging, bildmedicin. Andra exempel är magnetkamera (MR) och datortomografi (CT). Gemensamt för teknikerna är att de gör det möjligt att titta in i människa eller djur utan att operera.

— Bioimaging ger en unik möjlighet att avbilda vad som händer i patienten. Vi kan se vad som händer vid sjukdom, när patienten svarar på behandling, eller vid uteblivet svar på behandling, säger Katrine Åhlström Riklund.

Nätverk formas


Umeås nya PET/CT-scanner blir del av ett allt tätare nätverk som just nu formas kring universitetet och universitetssjukhuset. Nyligen lämnade Katrine Åhlström Riklund som koordinator in en ansökan till Umeå universitets ledning om att stärka bildmedicinen som forskningsmiljö. Flera forskare samarbetar och har börjat bygga upp ett centrum. Det innefattar bl a det tioåriga Umeå center for Functional Brain Imaging.

Förra året installerades utrustning för omkring 30 miljoner kronor; en stark MR-kamera för klinisk verksamhet, och en ännu starkare för experimentell verksamhet. De finansierades av Wallenbergstiftelsen och Kempestiftelsen medan universitetet och landstinget bidrar till driften. De forskargrupper som är intresserade av att använda kamerorna kan göra det, efter ansökning och bedömning. Kvar på önskelistan står en experimentell PET/CT-utrustning.

En av Umeås bildmedicinforskare är Ulf Ahlgren vid centret för molekylärmedicin som forskar på diabetes. Han har varit med om att utveckla en helt ny metod för att med hjälp av vanligt ljus avbilda biologiska material med mycket hög upplösning, s k optisk projektionstomografi. Tekniken är i första hand till för grundforskning på vävnadsbitar, men forskarna har nyligen lyckats få den att fungera för hela organ, t ex bukspottskörteln hos mus.

— Det här är första gången man kan titta på hur stor betacellsmassan är och hur den fördelar sig, ända ner till de enskilda Langerhanska öarna. Det har gjort det möjligt att studera bl a nedbrytningen av insulincellerna vid diabetes, säger Ulf Ahlgren som räknar med att få en vetenskaplig artikel om studien publicerad snart.

Nationellt centrum


I Lund har man kommit steget längre än Umeå vad gäller bildmedicinsatsningar. Där byggs just nu Lund University Bioimaging Center. Det handlar inte om någon ny byggnad, utan om ny utrustning som på sikt kan göra Lund till nationellt centrum på området.

— Det började med att fyra forskare vid olika avdelningar samtidigt ville investera i avancerad utrustning på det här området. Vi insåg snabbt att vi borde bygga ihop det hela till ett centrum, säger Freddy Ståhlberg som är professor i medicinsk strålningsfysik och chef för centret.

År 2008 beviljades centret 40 miljoner kronor från Wallenbergstiftelsen, och arbetet kunde ta fart på allvar. Strax före påsk installerades en mycket stark magnetkamera för djurexperiment, i juni ska den gamla utrustningen för forskning på människa bytas ut, och i höst kommer en PET/CT- och en SPECT/ CT-scanner för djurförsök. Kvar på önskelistan står en ännu kraftigare magnetkamera, för kliniska behandlingar.

— Vi arbetar just nu på en nationell ansökan om medel till den också. Får vi det går vi från att vara Sveriges bredaste centrum för bildmedicin, till att utan tvekan bli ett nationellt och internationellt centrum, säger Freddy Ståhlberg.

Växer starkt


Bildmedicinen är ett område som växer starkt. Enligt Freddy Ståhlberg blir den allt viktigare för utvecklingen av nya läkemedel och raffinerade behandlingsmetoder Försöksdjur kan användas upprepade gånger istället för att avlivas efter ett försök, och effekten av nya behandlingar kan studeras i människor utan operation.

Katrine Åhlström Riklund i Umeå betonar också bildmedicinen som verktyg i grundforskningen kring bl a hjärnfunktioner, och för att göra prognoser.

— Inom cancersjukvården är det väldigt intressant att kunna bedöma hur farlig sjukdomen är — men också att utvärdera terapin. Genom att samla all biologisk information kommer vi i framtiden att kunna skräddarsy varje patients behandling.

Radiologin har hittills främst undersökt strukturer i kroppen. Med bildmedicinska tekniker kan man nu även studera funktioner, som ofta förändras betydligt snabbare vid sjukdom och behandling.

— Eftersom det kommer nya behandlingsmetoder hela tiden som behöver sättas in snabbt, växer behovet av bra och tidiga diagnoser, säger Freddy Ståhlberg.

— För tio år sedan hade vi exempelvis ingen medicin mot stroke. Nu har vi det, men den måste sättas in fort och bara vid rätt form av stroke.

Höga kostnader


Behovet av diagnosmetoder har matchats av en enorm teknikutveckling de senaste 10—15 åren. Baksidan av myntet är kostnaderna. Ingen maskin kostar idag under tio miljoner kronor och flera betydligt mer, så det krävs stora forskargrupper för att få ihop tillräcklig finansiering.

Mer avancerad utrustning är dessutom svårare att sköta. En magnetkamera med högre fältstyrka ger bättre bild, men bildfelen förstärks också. Det gäller att veta hur man ska designa undersökningarna för att få bra resultat.

Bioimagingcentret i Lund har hittills dragit in omkring 25 miljoner kronor utöver bidraget från Wallenbergstiftelsen. Lunds universitet och Region Skåne står för fem tjänster på centret, teknisk personal som ska sköta maskinerna. Dessutom kommer centret ha vetenskapliga grupper som utvärderar alla ansökningar om att få använda utrustningen. Den som vill genomföra ett försök måste beskriva och motivera det, så att gruppen kan avgöra om det är realistiskt. Forskaren betalar sedan ett självkostnadspris för undersökningen.

— I Lund har vi fokuserat på MR och PET, eftersom det är tekniker som vi är duktiga på och ser som väsentliga grundstenar i bioimaging. På sikt kan man tänka sig att lägga till annan teknik, eller bygga samman dem vi har. Men det ligger i framtiden, säger Freddy Ståhlberg.

Författare:Lisa Kirsebom

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2010-06-17
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.