Forskning och Medicin

Forskningen kan avgöra presidentvalet

Aldrig har den medicinska forskningen varit en så stor valfråga i USA som den blir i årets amerikanska val. Olika syn på reglerna för stamcellsforskning kan rentav avgöra hela presidentvalet - trots tyngden av terrorism och ekonomi.
Ronald Reagans död i juni gav oväntad dynamik till frågan om stamcellsforskning. Den förre presidenten är de konservativas ikon, framför alla andra. Med sina många år av gradvis nedbrytning av hjärnan i Alzheimer blev han den stora symbolen för behovet att satsa engagerat, och utan onödiga barriärer, på forskningen kring denna skrämmande folksjukdom. Sjukdomar som Parkinson, stroke och diabetes är mer sannolika kandidater för nya behandlingar sprungna ur stamcellsforskningen. Det har dock inte minskat kraften i Ronald Reagan som exempel på mänskligt lidande som gör att människor vänder sitt hopp till forskningen.

Nancy Reagan talade ut redan i maj, med kraften från den maka som lojalt stått vid presidentens sida under åren av solnedgång: "Ronnie's long journey has finally taken him to a distant place where I can no longer reach him. Because of this, I'm determined to do whatever I can to save other families from this pain. I just don't see how we can turn our backs on this."

Presidentens son, Ron Reagan, framträdde på Demokraternas konvent i juli med ett tal som fick stort genomslag: "Whatever else you do come Nov 2nd, I urge you, please, cast a vote for embryonic stem-cell research… Like all generations who have come before ours, we are motivated by a thirst for knowledge and compelled to see others in need as fellow angels on an often difficult path, deserving of our compassion."

Splittring bland republikaner


Vad som gör frågan så stor och känslig är att den djupt berör människor som annars inte är så intresserade av politik samtidigt som den splittrar George W Bushs republikaner. Enligt en undersökning vill 60 procent av de republikanska väljarna ha mer liberala regler för stamcellsforskning i USA. Med en politik som haft till syfte att tillgodose den kristna högerns syn på embryon som människor, riskerar president Bush att förlora miljontals röster bland oberoende väljare och moderata republikaner.

Splittringen bland republikanerna har blivit extra tydlig under sommaren, när 58 av 100 senatorer skrev ett brev till presidenten och vädjade om öppnare regler för stamcellsforskning. Bland undertecknarna fanns 14 republikanska senatorer. Trycket från kongressen börjar bli svårt att stå emot, och det speglar en opinion hos befolkningen.

Senatorerna erinrar om att grunden för George W Bushs ursprungliga riktlinjer från 9 augusti 2001 inte hållit. Bara en liten del av de cellinjer som då fanns och släpptes för forskning är användbara, och de har alla utvecklats med hjälp av musceller som gör dem olämpliga för försök på människor. Undertecknarna ber presidenten att tillåta forskningen att använda en del av de ca 400 000 embryon som redan frysts efter provrörsbefrukning, om föräldrarna godkänner det. Flertalet av dessa embryon kommer annars att förstöras, såsom överflödiga. Att låta dem användas för forskningen är inte att "döda liv", menar undertecknarna.

John Kerry gör stamcellsforskningen till ett huvudinslag i sin kampanj inför presidentvalet. Han har lovat avskaffa Bushs restriktioner om han väljs till president. De federala anslagen till stamcellsforskning ska fyrdubblas, lovar Kerry, från 25 miljoner dollar per år till 100 miljoner dollar. Större möjligheter för forskningen och högre anslag ska samtidigt förenas med etiska riktlinjer, utfärdade av National Institutes of Health. Kerry vill tillåta också vad som brukar kallas "terapeutisk kloning". Kerrys riktlinjer ligger mycket nära dem som togs fram av svenska Vetenskapsrådet 2001.

Motvind vänds till medvind


Allt tyder på att nya regler kommer att utfärdas för stamcellsforskningen i USA efter presidentvalet, oavsett om Kerry eller Bush vinner, men definitivt med Kerry som president. Med stor sannolikhet blir det också bifall i folkomröstningen i Kalifornien till ett förslag att delstaten ska upprätta ett institut för stamcellsforskning med ett årligt anslag på motsvarande drygt två miljarder svenska kronor per år.

Eftersom Bushs riktlinjer gäller enbart för användningen av federala anslag, är det inget som hindrar att andra pengar, tex från en delstat som Kalifornien, används för embryonal stamcellsforskning. Förslaget kommer upp på valsedeln, sedan initiativtagarna lyckats samla mer än en miljon namnunderskrifter (600000 behövdes). Kalifornien är pro-vetenskap - samt platsen för Ronalds Reagans hem och sista viloplats.

Med den dynamik som har satts igång i stamcellsfrågan, kan vi räkna med att USA kommer stort i satsningar även i denna del av den medicinska forskningen - efter några år då klimatet verkat avskräckande och federala anslag inte gått att få för embryonal stamcellsforskning. Stamcellsforskningen har hållits tillbaka på ledande universitet, inte bara av anslagsskäl utan även för att den har varit opinionsmässigt trängd. Motvinden vänds nu till medvind.

Fundamentalism mot forskning


Men frågan representerar också något mer. Religiös fundamentalism står mot vetenskaplig forskning. Vilken kraft är starkast i dagens USA John Kerry driver kampanjen inte bara som en fråga om att finna bot för människors lidande. Han framhåller den även som en symbol för den allmänna hållningen till vetenskap och rationalitet.

"We're going to listen to our scientists and stand up for science", förklarade Kerry i en "radio address" till amerikanska folket i augusti. "We're going to say yes to knowledge, yes to discovery, and yes to a new hope for all Americans." "What if we had a president who believes in science?" frågade Kerry retoriskt i sitt stora tal på Demokraternas konvent.

Stämpeln som motståndare till vetenskap, hopp och erövring av nya kunskapshorisonter för framtiden är inget som George W Bush och hans republikaner trivs med. Tvärtom har Bush med sitt rymdprogram velat framtona som en främjare av amerikansk högteknologi och spännande forskningsansträngningar. Kerrys kritik pressar republikanerna till att tänka igenom hur långt de kan gå i att låta den kristna högern styra vetenskapspolitiken, utan att börja uppfattas som fundamentalistiska bakåtsträvare.

Också av detta skäl kan årets val och valrörelse få viktiga konsekvenser för amerikansk vetenskap.

Författare: Hans Bergström
Hans Bergström är f d chefredaktör på Dagens Nyheter och docent i statsvetenskap. Han bor numera i Florida och följer forskning och forskningsdebatt i USA.

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2006-12-05
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.