Forskning och Medicin

Holland: Akademi och sjukvård under samma tak

De senaste åren har Holland seglat upp som en av världens ledande nationer inom medicinsk forskning. Bakom framgångarna ligger en målinriktad satsning på ökat samarbete mellan akademi och sjukvård.
Jämfört med övriga västeuropa har befolkningen i Holland kortare medellivslängd och större problem med övervikt, alkohol, rökning och andra droger samt svåra infektionssjukdomar som tbc. Holländsk medicinsk forskning hade i slutet av 90-talet dessutom halkat efter vid en internationell jämförelse.

Därför har satsningar på bättre hälsa bland invånarna varit en politiskt prioriterad fråga de senaste åren. De ambitiösa satsningarna på medicinsk forskning i Holland under det senaste decenniet har lyft landet till en internationell tätposition när det gäller antal citeringar i vetenskapliga tidskrifter. En nyckelroll i det arbetet har det medicinska forskningsrådet för hälsoforskning, ZonMw, haft. Rådet arbetar för att förbättra invånarnas hälsa och utveckla sjukvården så att den fungerar på bästa sätt. Uppdraget för ZonMw är alltså bredare än traditionell forskningsfinansiering.

Samarbete ska främja sjukvården


Holland tar nu ett steg till och försöker få akademi och sjukvård att närma sig varandra så att kunskaperna kommer till nytta. Tidigare stödde hälsodepartementet utveckling inom hälsoområdet och det nationella forskningsrådet NWO, som är den holländska motsvarigheten till Vetenskapsrådet, finansierade medicinsk grundforskning - ofta utan större samorganisation.

ZonMw som bildades år 2001 är resultatet av en sammanslagning av det tidigare medicinska forskningsrådet Medische wetenschappen och myndigheten för hälsovårdsforskning ZorgOnderzoek Nederland. Sammanslagningen innebar ett närmande mellan forskning inom medicin och hälsoområdet. Den hade sin grund i att forskarna själva ville se en bättre samordning av finansieringen och få bättre möjligheter att se sin forskning komma till nytta i sjukvården.

Jämfört med många andra länder står dock forskningsrådet för en relativt liten del av statens satsningar på hälsoforskning - mindre än en femtedel. Lärosätena, med universitetet i Utrecht i spetsen, är starka och får den övervägande delen av statens stöd till forskning. Det har därför varit viktigt att även inkludera de medicinska fakulteterna i omorienteringen av hälsoforskningen.

Landets åtta fakulteter har de senaste åren slagits samman med lika många universitetssjukhus till medicinska universitetscentra runt om i landet för att ytterligare främja tillämpningen av ny forskning. En förhoppning är att den nya strukturen ska bli bättre på att fånga upp relevanta frågeställningar inom sjukvården som kan utgöra basen i nya forskningsprojekt.

Bred hälsoforskning under ett tak


Idag är forskningsfinansieringen inom ZonMw samlad i över 60 program med lika många brett sammansatta bedömargrupper. Just nu pågår dock ett arbete med att minska det stora antalet program. Ett steg är att man bildat fem övergripande kluster som programmen ska fasas in under. Klustren är forskning och innovation, förebyggande hälsoarbete, kroniska sjukdomar, brukarstyrd sjukvård samt kvalitet och effektivitet.

Stödet till forskning inom forskningsrådet sker enligt två olika bedömningssystem. Dels finns breda program där forskarinitierade ansökningar bedöms utifrån vetenskaplig kvalitet. Den nyfikenhetsbaserade forskningen står för 40 procent av ZonMw:s totala anslag och är starkast inom klustret forskning och innovation. Dels finns riktade program inom specifika områden där forskningsrådet bedömer att det behövs mer kunskap och ett ökat utbyte mellan forskare och klinisk personal. Här är samarbete mellan akademi och sjukvård prioriterat. Exempel på områden som fått öronmärkta pengar på detta sätt är forskning om nutrition, kroniska sjukdomar, missbruk samt innovativ läkemedelsutveckling.

Denna dubbla uppgift att hantera såväl grundforskning som riktade insatser beror till stor del på forskningsrådets två uppdragsgivare - nationella forskningsrådet NWO och hälsodepartementet. Lösningen ger möjlighet till ett helhetsgrepp, vilket tex syns i de omfattande satsningarna inom klustret förebyggande hälsovård. Här samsas forskning kring grundläggande medicinska förlopp inom en sjukdom med forskning om hur kunskaperna kan tillämpas i sjukvården och om dessa nya behandlingar är effektiva. Arbetet avslutas med att det skapas nationella riktlinjer för hur sjukvården ska använda det man lärt sig.

Osäkert om fortsatta satsningar


De senaste åren har också inneburit att ZonMw kompletterat forskarfinansieringen med en uttalad plan att stödja framgångrika forskargrupper inom traditionella starka områden som epidemiologi och forskning om hjärta/kärl och cancer. Tanken är att få fram internationellt framgångsrika forskningscentra som kan vara med och konkurrera med större länders forskare om europeiska forskningsanslag.

Samhällets åtstramningar gör dock att man från ZonMw:s sida befarar att den holländska regeringen stirrar sig alltför blind på de senaste årens framgångar. Från politiskt håll har det kommit signaler om att forskarna borde veta tillräckligt och att sjukvården kan ta över och satsa mer på att förebygga ohälsa.

Oviljan att satsa vidare på medicinsk forskning tog konkret form inför årets budget för forskningsrådet som innebar nedskärningar med 15 procent. Efter långa och hårda förhandlingar stoppades nedskärningarna. Från Zon Mw:s sida är man tydlig med att det istället behövs mer pengar för att landet ska kunna behålla sin ledande position inom medicinsk forskning. Följaktligen arbetar rådet för ökade anslag och skissar på planer som innebär en fördubblad budget inom tio år.

Författare: Andreas Nilsson

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2006-12-05
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.