Forskning och Medicin

Maktfaktor i svensk forskning

När en av Sveriges största forsknings finansiärer fördelar medel har universitetens rektorer stort in flytande över vad pengarna ska användas till. Wallenbergstiftelserna är kanske mest kända som finansiärer av utrustning och lokaler, men stödet till bl a lokaler har sedan några år tillbaka minskat till förmån för större forsknings- projekt och nätverk.
Erna Möller
Erna Möller
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse brukar i dagligt tal kallas Wallenberg- stiftelsen. Men egentligen finns det fl er Wallenbergstiftelser och tre av dem skänker pengar till forskning i Sverige.

Enligt Erna Möller, verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, är de tre stiftelserna tillsammans en av Sveriges största forskningsfinansiärer och något större än statliga Vinnova. år 2003 delade stiftelserna ut 1,1 miljarder kronor till forskning. Erna Möller uppskattar att den summa som tilldelades medicinsk forskning var ungefär lika stor som den som ämnesrådet för medicin vid Vetenskapsrådet delade ut samma år.

Mest känd är kanske Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för sitt stöd av utrustning inom forskningen. En tredjedel av fondens anslag går till finansiering av utrustning.

De anslag stiftelsen ger till utrustning är inte sällan rejält tilltagna. Ansökningarna är ofta på en miljon kronor eller mer.

- Andra fi nansiärer räknar ofta med att vi ska stå för utrustningen. Visserligen har Vetenskapsrådet begärt mer pengar från staten för finansiering av utrustning och statens anslag bör öka. Men även om deras krav skulle gå igenom är svensk forskning beroende av stödet från oss.

Slut på lokalfinansieringen

Wallenbergstiftelsen är för många också förknippad med finansieringen av lokaler. Det sista huset som fi nansierades var Aula Magna vid Stockholms universitet och det finns Wallenberglaboratorier vid alla universitet i Sverige. Men sedan Akademiska hus kom in på arenan har Wallenbergstiftelsen beslutat sig för att upphöra med finansieringen av lokaler. Istället satsar fonden mer på bidrag till basforskning.

- Tidigare har vi också givit bidrag till skolor med en särskild inriktning, konstskolor exempelvis. Men nu prioriterar vi framför allt stöd till forskning och inte till grund- och vidareutbildning.

De flesta vetenskapsområden kan få medel från Wallenbergstiftelsen. Fonden ger pengar till såväl forskningsprojekt som till stipendieprogram. I stadgarna står det inskrivet att forskningen som stöds ska vara av landsgagnelig karaktär.

- Men hur avgör man det? Nästan alla forskare har internationella kontakter och även internationell forskning kommer ju Sverige till del, säger Erna Möller.

Exakt hur stor del av stiftelsens pengar som går till medicinsk forskning har hon också svårt att svara på eftersom redovisningen inte sker ämnesvis. Dessutom är några av projekten som stöds tvärvetenskapliga. Men av de drygt 350 miljoner kronor som delades ut till utrustning år 2003 räknar hon med att den medicinska forskningen lade beslag på omkring hälften.

Stiftelsen är gärna med och startar nya projekt men när projekten blivit framgångsrika och rullar på ser Erna Möller helst att universiteten eller forskarna själva tar över finansieringen.

- Vi vill inte låsa upp oss på vissa områden. Vi vill ha en möjlighet att satsa där forskarvärlden ser ett behov. Och när det behövs mycket pengar kommer man ofta till oss. Till och med Vetenskapsrådet har bett om pengar från oss, berättar Erna Möller med ett leende.

Ingen uppdragsforskning

När stiftelsen värderar ansökningar prioriteras ofta projekt som har medel till personal och drift från annat håll. Men det händer också att ansökningar om driftmedel kommer in.

- Det har t o m hänt att vi fått ansökningar om pengar för hyra som ska betalas till Akademiska hus för de lokaler som vi en gång skänkt. Det känns fel, säger Erna Möller indignerat.

Hon ser inte heller med blida ögon på de administrativa kostnader som universiteten tar ut.

- Privata stiftelser kan inte gå in och ta statens kostnader för universiteten enligt principen om fullkostnadstäckning. Vi kan inte betala för rektorns representation eller vaktmästare eftersom stiftelsens stadgar innebär att medlen ska utnyttjas för forskning och utbildning.

- Det är annorlunda för offentliga forskningsfinansiärer som är statsfinansierade. Det kan också vara rimligt att privat industri, t ex läkemedelsföretag, betalar full kostnad för uppdragsforskning. Men vi ger inget uppdrag till forskningen. Det är forskarna själva som kommer till oss.

Och det kan de göra när som helst och med vilket forskningsprojekt som helst. Ansökningarna hamnar direkt hos Erna Möller som gör en första värdering. Om hon anser att projektet faller inom ramen för stiftelsens verksamhet vidarebefordras ansökan till internationellt framstående experter som oftast har valts ut av Erna Möller själv. Men Erna Möller omger sig med många rådgivare, bl a har universitetens rektorer mycket att säga till om. Rektorerna ingår i ett huvudmannaråd och har stora möjligheter att påverka vilka

forskningsområden Wallenbergstiftelsen ska satsa på. Ibland är det ett krav att rektorerna ställer sig positiva till en ansökan för att pengar ska delas ut.

Makt över forskningssverige

När experterna sagt sitt går ansökningarna tillbaka till Erna Möller som sammanställer utlåtanden och rangordnar ansökningarna utifrån den vetenskapliga prioriteringen och behov av och tillgång på pengar. Hon redogör sedan inför styrelsen som fattar besluten. Av styrelsens nio medlemmar har fem efternamnet Wallenberg. Wallenbergarna har därför stor reell makt över forskningssverige. Men enligt Erna Möller utnyttjar inte släkten makten.

- Visst har de stort infl ytande över vad vi gör med pengarna. Men oftast följer

styrelseledamöterna förslagen från den vetenskapliga bedömningen. Den största makten får Wallenbergarna genom att stiftelsen äger en stor del av svensk industri, framför allt i Investor men också i Stora Enso, SKF och SAS, säger hon.

Att Erna Möller själv har mycket makt över hur en av Sveriges största forskningsfinansiärer fördelar pengarna sticker hon inte under stol med.

- Ja, men också ett stort ansvar, säger hon helt enkelt som svar på frågan.

Författare:

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2006-12-15
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.