Forskning och Medicin
Tema Människans åldrande

Minnesforskning gav oväntat resultat

Kunskapsminnet fortsätter att förbättras under livet. Personer mellan 55 och 65 år presterar bättre i minnestester än personer i yngre medelåldern. Resultatet är ett av många inom det sk Betula-projektet som är en omfattande undersökning av åldrandets effekter på kognitiva eller intellektuella processer.
Lars Nyberg
Lars Nyberg
Betula-projektet startade 1988 vid psykologiska institutionen på Umeå universitet, bla för att avslöja riskfaktorer för att utveckla demens. En av delstudierna visar att stigande ålder medför en försämring av episodminnet, det vill säga det som gör att vi tex kommer ihåg vad vi åt till lunch igår.

När det gäller det semantiska minnet, även kallat kunskapsminnet, är mönstret annorlunda. Det fortsätter att förbättras fram till pensionsåldern. Bäst är kunskapsminnet hos personer mellan 55 och 65 år.

- Resultatet har förändrat vår syn på åldrandets betydelse för vår kognitiva förmåga. Människor får med tiden en rikare och rikare kunskapsbas, kommenterar professor Lars Nyberg, Umeå universitet, som har gjort undersökningen i samarbete med forskarkollegan Michael Rönnlund.

Lång tidsperiod


Betula är en prospektiv och longitudinell studie, vilket innebär att försökspersonerna testas upprepade gånger under en lång tidsperiod. I projektet ingår 3200 slumpvis utvalda umebor mellan 35 och 90 år. En tredjedel av dem togs ut till det första testtillfället mellan 1988 och 1990. Fem år senare fick de gå igenom samma undersökning igen, samtidigt som ytterligare två grupper om vardera tusen personer rekryterades.

Mellan 1998 och 2000 gjordes den tredje datainsamlingen. Den omfattar de första två grupperna samt en ny grupp som valdes ut enligt samma kriterier som de båda tidigare. Just nu pågår en fjärde mätning av de tidigare grupperna. Samtidigt rekryteras nya försökspersoner, som slumpas fram ur folkbokföringsregistret.

- Upplägget är väl genomtänkt. Att vara 40 år är inte samma sak idag som det var 1988, eftersom samhället har förändrats så mycket. När vi tar in nya grupper får vi större möjligheter att ge en sann bild av hur människor utvecklas under olika tidsperioder. Få andra projekt har det upplägget, kommenterar Lars Nyberg.

De äldsta försökspersonerna kommer att vara 95 år när de testas. De yngsta är 35 år.

- Det är värdefullt att studien redan från början testade så många olika åldersgrupper. Det ger oss en god kartläggning av ett 60-årigt tidsfönster, konstaterar Lars Nyberg.

Hälften tackar ja


När försökspersonerna blivit utvalda får de ett brev som talar om att de kommer att kontaktas av en av medarbetarna i projektet.

- Den sk ringaren har en viktig roll för att entusiasmera deltagarna och få dem att inse att det kan vara roligt att vara med i undersökningen, berättar Lars Nyberg.

Ungefär hälften brukar tacka ja. De bokas in på två testtillfällen med en veckas mellanrum. Första gången får de träffa en sjuksköterska som tar blodprover och mäter bla längd, vikt, greppstyrka och hudfett. Avsikten med hälsoundersökningen är att försöka avslöja om det kan finnas ett samband mellan ett försämrat minne och kroppssjukdomar eller onormala laboratorievärden. Det är också viktigt att säkerställa att alla som medverkar är friska utan inslag av demens vid studiens början.

Deltagarna får också fylla i ett formulär med frågor om bla tidigare sjukdomar och olycksfall samt utbildning, yrke, familjeförhållanden, fritidsaktiviteter och boende.

Nästa undersökning utförs av en specialutbildad testare med ett helt batteri med frågor. Försökspersonerna får under tidspress tex läsa olika lappar med substantiv och ska sedan försöka komma ihåg så många som möjligt. De kan också få skriva så många ord som de minns med en viss begynnelsebokstav.

Longitudinella studier brukar ha stora problem med att behålla försökspersonerna. Betula-projektet har dock en återkomstfrekvens på över 85 procent.

- Merparten av dem som uteblir har blivit svårt sjuka eller avlidit, berättar Lars Nyberg.

Många avhandlingar


Det latinska ordet Betula, som betyder björk, har fått ge namn till studien eftersom den har sin hemvist i björkarnas stad. Betula-projektet leds av professor Lars-Göran Nilsson vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet. Han var professor i Umeå när undersökningen startade.

I projektledningen ingår förutom Lars Nyberg även professorskollegerna Rolf Adolfsson, Lars Bäckman och Bo Molander vid Umeå universitet och Karolinska Institutet i Solna. Ett tiotal forskningsassistenter utför testerna, och ytterligare ett 50-tal forskare är på olika sätt knutna till projektet.

Ett tiotal avhandlingar har redan lagts fram inom projektet, och ytterligare ett tiotal är under arbete. En av de första studierna visade att hög ålder i högre grad än dålig hälsa har betydelse för minnet. Det bekräftas även av andra forskare. Upptäckten att kvinnor har något bättre episodiskt minne är också i enlighet med tidigare studier. Orsaken till könsskillnaden är fortfarande oklar.

Uppfattningen att naturläkemedel kan förbättra kognitiva funktioner som minne och uppmärksamhet har kullkastats av Betula-projektet. När 126 försökspersoner som använder Ginseng och Ginkgo Biloba jämfördes med en kontrollgrupp upptäcktes inte någon skillnad i deras kognitiva prestationer.

Inte bara psykologer


Till en början bestod forskargruppen av idel psykologer, men på senare år har såväl medicinare som odontologer visat sig intresserade av att använda materialet. Nyligen etablerades tex ett samarbete med en diabetesforskare.

En forskargrupp använder magnetkamera för att studera hjärnans aktivitet, en annan har upptäckt ett samband mellan tänderna och det åldrande minnet.

- äldre personer med en god kognitiv funktion har ofta kvar sina egna tänder. Men vi vet inte varför, berättar Lars Nyberg.

Enligt de ursprungliga planerna skulle det bli tre datainsamlingar, men nu pågår alltså den fjärde.

- Det kan också bli en femte omgång. Studiens värde ökar i takt med varje datainsamling. De verkligt nya och exklusiva upptäckterna kan man göra först när man har de långa tidsserierna, påpekar Lars Nyberg.

Betula-projektet finansieras genom bidrag från Riksbankens jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och social vetenskap.

Författare: Carin Mannberg-Zackari

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2006-12-15
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.